Home

Skånska rekognosceringskartan

Den skånska rekognosceringskartan var ett karteringsprojekt som pågick från 1812 till 1820.Det var den första systematiska topografiska karteringen av Sverige [1] och utfördes av fältmätningsbrigaden.Kartorna framställdes i skala 1:20 000 och omfattar större delen av Skåne.Till kartverket hör även häradsbeskrivningar. Skälet till att kartera Skåne för militära ändamål var. Skånska Rekognosceringskartan är den första kartan som gjordes av Fältmätningsbrigaden och som täcker ett större område, den var i första hand avsedd för armén. En del gränser finns inritade samt åar, höjder, kärr och mossar, sjöar, flera av dessa sjöar är idag utdikade

Skånska rekognosceringskartan. Skånska rekogniseringskartan är gamla kartor över Skåne. Kartbeskrivningarna från 1810-talet är här tillgängliga och finns nedan att läsa. Länsstyrelsen har i samverkan med Malmö Kulturmiljö, Regionmuseet i Kristianstad,. Skånska rekognosceringskartan [Kartografiskt material] / framställd av Fältmätningsbrigaden 1812-1820. Fältmäteribrigaden Krigsarkivet (medarbetare) Sverige. Lantmäteriverket (utgivare) ISBN 9177740114 [Faks.] Skala 1:30 000 Publicerad: Gävle : Lantmäteriet, 198

SV: Skånska rekognosceringskartan « Svar #5 skrivet: december 10, 2009, 20:23 » Hej! jag fick tag i den i pappersform på museet. vi ska gra en uppgift i högskolan för att se om vissa fornlämningar är borta sedan kartan gjordes, mycket spännand Den skånska rekognosceringskartan 1812, 1815-1820 : ett märkligt svenskt kartver 2015-jun-15 - Skånska rekognosceringskartan. Åby. från 1812 Lantmäterie Skånes alla medeltida städer, utom Lund, är belägna vid kusten. Den skånska kusten speglar hur vårt förhållande till landskapet förändrats, från produktion till rekreation. Fiskelägen har i flera fall blivit semesterorter och många kuststräckor präglas av ett nyttjande för bad och rekreation

Skånska rekognosceringskartan - Wikipedi

En trevlig karta som visar tidigt 1800-tal är Skånska rekognosceringskartan, den finns som bok och de flesta bibliotek i Skåne har den. Nu kan man hitta Skånska recognoseringskartan på nätet. Detta är en av de vackraste kartor jag vet Beskrivningarna till Skånska rekognosceringskartan Av Nils Lewan Docent. Kulturgeografiska institutionen vid Lunds universitet Under hotet från Napoleons Frankrike i början av 1800-talet igångsattes 1812 den första storskaliga kartläggningen av Skåne Skånska rekognosceringskartan blad I.W.209 & I.W.208.....74 Figur 33. Exempel på erosionsstudie. Häradsekonomiska kartan J112-1-60 över Falsterbo förenad med WMS-tjänst (© Geological Survey of Sweden) av. På Skånska Rekognosceringskartan finns fyra gårdslägen, varav ett ligger inom korridoren. Idag är om rådet söder om järnvägen bebyggt. Signestorp omnämns i skriftliga källor första gången 1524. Se fig. 6 och 7. Fig. 6. Signestorp markerat på Skånska Rekognosceringskartan För att studera landskapet i detalj kommer jag använda mig av den Skånska rekognosceringskartan från 1812-1820. Denna karta upprättades av den svenska armén i syfte att ha som ett underlag i händelse av krig i Skåne. På kartan kan dåtidens vägar, våtmarker, sjöar och höjder studeras närmare

Skånska Rekognoseringskartan År 1820 för Disgen - DIS Webbsho

  1. Av skånska rekognosceringskartan från 1812-1820 framgår det att Vemmenhögsån börjar i det småkulliga och fuktiga området norr om Önnarps by i Trelleborgs kommun. Vemmenhögsån rinner söderut genom byarna Västra och Östra Vemmenhög i Skurups kommun. Vemmenhögsån flyter samman med Tullstorpsån strax n
  2. Hammarbäckens avrinningsområde startar strax väster om Skegrie. På skånska rekognosceringskartan från 1812-1820 kan man se hur Hammarbäcken rinner från ängs- och fuktmarker i området. Vattendraget rinner sedan västerut och mynnar i Foteviken. Byarna Räng, Stora Hammar, Håslöv och delar av östra Höl
  3. neskartan samt den mo-derna Fastighetskartan. Vårt arbete består av tre huvuddelar: arkivstudier, fältinventering samt analys och rap-portskrivning
  4. På Skånska rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal kan man se ett större våtmarksområde med öppen vattenyta och en bäck som rinner åt nordost mot Höllviken just i detta område. Hittills har man grävt cirka 500 meter i Mellangatan och än så länge har det inte framkommit några anläggningar
  5. ×. Om bilden inte visas korrekt kan du först försöka att ladda om sidan. Om det inte fungerar klicka här för att gå till den gamla bildvisningen
  6. På äldre kartor, till exempel Skånska rekognosceringskartan från 1812-20, syns ett mossmarksområde strax öster om byn. Här springer den bäck i dagen som givit namn åt Sandbäck (ursprungligen Sjöbos grannby, nu en del av tätorten). Detta sanka område kan tidigare ha varit en sjö, vid vars västra strand Sjöbo i så fall har legat
  7. dre bäckdrag som funnits här (fig. 3). Bäckarna finns inte markerade på 1700 års avmätning (Lantmäteriet, Historiska kartor), men byns utbrednin

Enligt Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 nyttjades omkringliggande områden som ängsmark. Söderåsen och dess norra och östra sluttning var täckt av lövskog. Direkt norr om Västra Broby kyrka utgörs jordarten av älvsediment, lera och silt, och i söder av postglacial lera. Arrhenius fos-fatkarta från 1929-1934 visar att förhöjd Skånska rekognosceringskartan 1820 Leif Nyström. Ny 2017-03-03. Kartan, som består av 108 olika delkartor finns nu tillgänglig att läsa eller att ladda ner från SVAR. Tyvärr har inte SVAR skannat dokumentationen. Klicka här för att läsa denna, välj först härad Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund. Gratis databaser, artiklar, guider och nyheter för släktforskare Den skånska rekognosceringskartan , som framstålldes av fältmätningsbrigaden 1812-1820 finns i nyutgåva från Lantmåteriverket och är ett fascinerande varad som markväg. Den har fortfarande en åldre utformning även om det bara finns stubbar kvar den allé som tidigare markerade vågens betydelse En trevlig karta som visar tidigt 1800-tal är Skånska rekognosceringskartan, den finns som bok och de flesta bibliotek i Skåne har den. Nu kan man hitta Skånska recognoseringskartan på nätet. Detta är en av de vackraste kartor jag vet

Den Skånska Rekognosceringskartan från början av 1800 -talet visar att många utmarks skogar var extremt glesa och att många skottskogar i det närmaste bara var buskiga ängsmarker. Återbeskogningen av Skåne satte fart under 1800 -talets senare hälft, initierad av de stor På Skånska rekognosceringskartan från 1812-1820, skrivs orten Esarup. Efterlederna -erup och -rup, är den själländska motsvarigheten till -torp och -arp, vilka är vanliga i skånska herrgårdsnamn. Två bruksenheter slogs 1606 ihop till en herrgård, Esserups gård Terminsslut och Skånska rekognosceringskartan. 16 maj 2012. 840. Ikväll har jag sista gruppen för denna terminen. Tack så jättemycket alla mina deltagare för denna terminen! Det har varit jättetrevligt att få träffa och lära känna er allihop

På Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet framträder gränsen mellan odlingsmarken och ljungmarkerna i väster väldigt tydligt. Kämpinge by ligger precis på denna gräns. Vid den här tiden låg fortfarande gårdarna samlade i byarna Kämpinge, Stora Hammar och Räng till skillnad från till exempel Stävie by som genomfört skiftet och vars gårdar låg utspridda i landskapet Skånska Rekognosceringskartan 1812. November 24, 2015 Stellan Oscarson Leave a comment. The map in the previous post showing Helsingborg and Ramlösa is made between 1812 and 1820. It is handmade and there exists one original and only a few facsimiles Om man tittar på den skånska rekognosceringskartan från 1810-talet framträder ett landskap med mängder av blöta landområden, öppna vattenspeglar och stora och små vattendrag som slingrar sig fram genom landskapet. Här kan du hitta skånska rekognoseringskartan från 1810-talet. Så ser det inte längre ut i Skåne

Kulturmiljö Länsstyrelsen Skån

LIBRIS - Skånska rekognosceringskarta

Skånska rekognosceringskartan med Araslövs träd-gård markerad. Foto: Krigsarkivet År 2014 gjorde Regionmuseet Kristianstad en undersökning av den gamla parken invid Araslövs kyrka, och det stod då klart att träden är en rest av den gamla träd-gården, som så tydligt syns på kartan från 1812-20 Vi har en av världens största kartskatter och vi vill gärna dela den med dig. I våra digitala arkiv finns mer än en miljon historiska kartor och de sträcker sig så långt bak i tiden som 1628 Detta kan man tydligt se på Skånska rekognosceringskartan 1812 och 1815-1820. På Dybecks ängar växer flera små dungar av al eller pil och bl a kabbleka, Caltha palustris, är en karaktärsväxt på våren, medan heden gärna hyser backsippa, Anemone pulsatilla, och den sällsynta fältsippan, A. pratensis

Området utgjordes tidigare av ett våtmarksområde i anknytning till den numera försvunna Husensjön, som på Skånska rekognosceringskartan från 1810 kallas för Husensjö måse. Från Husensjön ledde en av de större avrinningarna genom området och vidare till Stattena, där vattnet samlades i Fredriksdals kärr De kartor jag titta på är från 1734 och jag har även tittat på Skånska rekognosceringskartan från 1812-1820. Under arbetets gång har jag besökt Hovdala fem gånger för att inventera hur parken ser ut idag och även för att träffa personal som arbetar på platsen Skånska rekognosceringskartan markerar hela området som ljunghed. När jag först såg kartan trodde jag att det skoglösa området var gårdarnas odlingar och att de var ganska välförsedda med vardera cirka 40 tunnland åker. Vid närmare eftertanke var det helt orimligt, ungefär så mycket hade hela min referensby, Rävetofta I skånska Åby växte alltså ett stationssamhälle upp. Bebyggelse med butiker och bostäder började sträcka sig söderut från centrum av byn, vid gästgiveriet och tingshuset, ner mot järnvägsstationen längs Järnvägsgatan och Tingsgatan. Hotell och telegraf- och telefonstation byggdes Området utgjordes tidigare av ett våtmarksområde i anknytning till den numera försvunna Husensjön, som på Skånska rekognosceringskartan från 1820 kallas för Husensjö måse. Från Husensjön ledde en av de större avrinningarna genom området och vidare till Stattena, där vattnet samlades i Fredriksdals kärr

Historiska våtmarksområden enligt Skånska rekognosceringskartan 1820 har digitaliserats och överförts till dagens fastighetskarta. Möjligheterna att återskapa stora våtmarker i områdena har bedömts med hänsyn till vissa utvalda konfliktkriterier samt miljönyttan sedan sorterats in i tr Skånska rekognosceringskartan från 1812 - 1820 över Långgropen i Saxåns avrinningsområde. Kartan visar landskapets utseende före utdikningsepoken. Åarna kantades ofta av vidsträckta, fuktiga åmader (=streckade horisontella linjer)

Cirka 50 år efter Skånska rekognosceringskartan kommer Generalsta-bens topografiska karta, tryckt 1860 till 1869. Kartan täcker hela Skåne och även här finns alléer karterade. I denna rapport har konceptbladen analyse-rats. Dessa är i skala 1:50 000 och förvaras på Krigsarkivet i Stockholm Det kan man se på Skånska rekognosceringskartan från 1815. Här har man brutit torv och efter att marken dikades och torrlades användes mossen till betesmark. Kattarps mosse på 1950-talet. Skogen har inte hunnit växa till sig och i förgrunden syns staketet som hållit betesdjuren på plats Skånska rekognosceringskartan (Lantmäteriet 1985) gjord av Anna Brånhult. Osäkerheten kring dessa förhållanden är dock stor och kunskapen om den genetiska variationen hos träd- och buskar i Sydsverige är idag tämligen begränsad. Enligt Mårten Sjöbeck är skottskogen den landskapstyp som är mest försummad (Svensson 2009) Den skånska rekognosceringskartan från 1810-15, häradsekonomiska kartan från 1910-15, ekonomiska kartan från 1968-70 samt moderna kartor från Lantmäteriets digitala kartbibliotek har gett mig en bra översikt över hur Höje ås väg genom landskapet har förändrats genom de senast

Skånska rekognosceringskartan från 1815 visar tydligt det historiska. vägnätet och storleken på Välluvs respektive Påarps utbredning. Röd linje. markerar tätorternas utbredning idag. Källa: Helsingborgs stad. Häradsekonomiska kartan från 1910-15 visar skiftenas påverkan p. Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet bekräftar att ekonomibyggnaderna är uppförda. Vid farmen Gustafsfält, norr om Sofieberg, är både corps-de-logi, ekonomibyggnader och park anlagda. Topografiska kårens konceptkarta från cirka 1855-1860. Kartan visar att Sofie-bergs manbyggnad nu blivit uppförd Skånska Fränninge har haft sitt namn åtminstone sedan 1200-talet. Namnet hänger troligen ihop med ett äldre namn på Vollsjöån. Fränninge och Vollsjöån på Skånska rekognosceringskartan 1812-20 (blad VÖ 205) Auctionet har nätauktioner med inredning, design, konst och vardagsantikviteter. Vi samlar Europas auktionshus. Bjud på auktion idag Den skånska rekognosceringskartan 1812, 1815-1820. Ett märkligt svenskt kartverk. Svenskar och svenskbygder i Texas. Indalsälven. Sveriges mest utnyttjade kraftkälla. Dalarna. Näringsliv och arbetsvandringar 1800-1950

Skånska rekognosceringskartan (1812-20) och Generalstabskartan (1860-talet) har endast använts i översiktlig skala då osäkerheten på beståndsniva bedöms vara för stor för att ge tillförlitlig information. Med hjälp av ovan beskrivna källor har de nuvarande beståndens historiska bakgrund kunna stads och Malmöhus län finns den Skånska Rekognosceringskartan parallellt samt tidigare (1812 - 1820) än Generalstabens karta. För både Generalstabens karta och Rekognosceringskartan går det att få fram både uppmätningsår samt utgiv-ningsår för enskilda kartblad. Generalstabens karta, Södra verket, trycktes i skala 1: 100 000

Utsnitt ur Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet. Tack vare restaureringen kommer en äldre landskapsbild kommer att återställas. Arbetet sker inom ett ur kulturmiljöhänseende intressant område. Länsstyrelsens bedömning: // Arbetet ska genomföras som i huvudsak meandring, kantavplaning, tvåstegsdike och översvämningszoner På både den Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet och 1760 års karta syns de paral-lella fuktstråken tydligt. Man ser även att Råån mynnade i ett sydligare läge än nu. De båda gravhögarna Bonnhög och Eskehög är markerade i efterhand på kartan. Skånska rekognosceringskartan 1812-1815. Svart linje markerar. På Skånska rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal och Gene - ralstabskartan från mitten av samma sekel korsar vägen mellan Åhus och Horna utredningsområdet från sydöst till nordväst, med något olika sträckning (figur 3). På Häradskartan (1932) finns en bebyggd tomt markerat i sydöstra delen av utredningsområdet. På motsva

Av Skånska rekognosceringskartan, från 1812—1820, framgår att mossen utgjort en gräns mellan det smala näs som förbinder Falsterbohalvön med fastlandet och odlingsbygden Söderslätt. Utmed mossens östra kant Iöper, i NNV—SSO riktning, en mindre höjdsträckning beläge Skånska rekognosceringskartan har funnits till försäljning i Dis webbshop sedan december 2019. En anpassning av nordiska kartor till Disgen har inletts under hösten 2020. Kartor i olika skalor över Danmark kommer att färdigställas under 2021. Därefter kommer så småningom kartor över Norge och senare Finland att anpassas till Disgen Skånska Rekognosceringskartan Arrhenius fosfatkarta 1929 1812-1820 Lantmäteriet Fastighetskartan 61D 9iS Teckomatorp Generalstabskartan 1865 Häradskartan 1910-1915 Sveriges Geologiska Undersökningar -1934 Fig. 7. Fotot visar en grop i schakt S4, inom södra delen av fornlämningen RAÄ 12 i Norra Skrävlinge socken. Foto mot norr

Wikizero - Skånska rekognosceringskarta

Enligt Skånska Rekognosceringskartan från början av 1800-talet var området inte uppod-lat utan utgjordes av lövskog intill kärrmark. Laga skifteskartan 1886 visar på lite åker och mest lövskog. Förhållandena är ungefär desamma vid tiden för Häradskartans upprät-tande år 1910-15. Fig. 3 Region Skånes Miljövårdsfond har bidragit med medel till rapporten. Tullstorpsåprojektet Innehåll Inledning 5 Analys av det äldre kartmaterialet 6 Översikt Tullstorpsån 6 Metod och källmaterial 6 Delområde källa-Grönby 8 Delområde Gabeljung-Jordberga 1 Övergripande kartor som använts är Skånska rekognosceringskartan från 1812-1820, generalstabskartan från 1860, Häradsekonomiska kartan från 1910-15 och den senaste uppdaterade terrängkartan från lantmäteriets digitala kartbibliotek. Flygbilder som används i uppsatsen är från åren 1939, 1962, 1978 och 2004. Norra Svalöv på Skånska rekognosceringskartan, framställd av Fältmätningsbrigaden 1812-1820. Fornlämningar markerat med blått och undersökningsområdena med svart linje. Om oss. Sydsvensk Arkeologi AB är inriktat på uppdragsarkeologi i södra Sverige

2019:2: Ingemar har ordet: 3: Ingemar Samuelsson: 2019:2: Årsmöte 2019: 3: Kjell Jönsson: 2019:2: Nya i styrelsen: 4: Kerstin Olsson/Annette Jönsson: 2019:2. Skånska rekognosceringskartan från bör-jan av 1800-talet tycks åter visa att berget var nästan helt beskogat, men skalan är li-ten och det är därmed vanskligt att dra för Balsberget avgränsas västerut av odlingmarker kring Fjälkestad och österut av Råbelövssjön. Naturreservatet (svart linje) omfattar den östra halvan av berget

den Skånska rekognosceringskartan. Den framställdes av rent militära skäl under tiden 1812−1820 av en stab officerare knutna till Fältmätningsbridgaden. Rekognosceringskartan, som omfattar prak-tiskt taget hela Skåne, renritades i svart med brunt för vägar, blått för vatten och en rosa nyans för stadsområden Skånska rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal (se figur 3) Malmo Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:057 . Figur 3. Utdrag ur Skånska rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal med kända forn- lämningar markerade. Undersökningsområdet i rött Landsvägen som sträcker sig från Trelleborg via Ystad, Hammenhög, Simrishamn, Kivik och Brösarp går idag under namnet väg 9. De belägg för vägen som går att finna är bland annat hur den är återgiven på Skånska rekognosceringskartan från 1812-1820 och likaså från Generalstabskartan från 1860-talet Sedan slutet av 90-talet har den använts digitalt (raster) i överlägg med andra skånska kartor som Skånska rekognosceringskartan, historiska kartor samt modernare kartor. Det gjordes också tidigt försök med att vektorisera fosfatområden för att kunna användas i predictive modeling men det ansågs för tidsödande iom att det till största delen måste göras genom manuell.

Risebergabäcken – Wikipedia

Jens Möller har genom jämförelse mellan denna ekonomiska karta och den skånska rekognosceringskartan, som ritades hundra år tidigare, påvisat uppkomsten av 143 nya stordriftsenheter under perioden 1812-1912 i Malmöhus län. Under samma period identifierade Möller 58 byar som avhystes, helt eller till minst hälften, för att utvidg • Skånska rekognosceringskartan 0052-C-14a, blad V1.Ö.200. Muntliga källor. Intervju med Gunnila Mannerstråle, hösten 2017. Producerad av Regionmuseet Kristianstad på uppdrag av Leif och Inga-Britt Ryd. Research: Fil. dr. Stefan Persson Research och t ext: Antikvarie Helén Lilj

Skånska rekognosceringskartan - Arkeologiforu

Beskrivningarna till skånska rekognosceringskartan : 01-10: Gert Jeppsson, Universitetslektor, Lund : Knutsstorp hospital - Otte och Sten Brahes donationer 1571-1614 : 11-24: Lennart Sundqvist, Växjö : Mat och dryck på Knutsstorp hospital år 1614 : 25-31: Skånelandslitteratur : Författare : Titlar : Sidor: Faktamaterial framtaget av. Buhrmann skriver 1684 Trää, på Skånska rekognosceringskartan står det Träby och på generalstabens karta Trä. Ordet lösa lär betyda äng, glänta eller öppning. Ramlösa betyder kärräng, men vad betyder Torrlösa? Namnet skrevs i gamla tider Torlösa, varför det ibland blivit uttytt som Tors ängar Vi har lagt till 3 kurser som börjar i april. De går varje vecka och är på 4 gånger vardera. Grundkurs Tisdagar kl 13.00 - 15.15 eller 18.15 - 20.30 med början den 6 april. Här red Carl von Linné år 1749 på sin skånska resa. Enligt dem är det märkliga stenhuset en kvarleva från den tiden. Där skulle hästarna ha vattnats. Vid Bälteberga finns det kvar alléer som fanns markerade på Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet. En annan viktig väg var den som ledde från Vallåkra läng underlag till kartan har använts Skånska rekognosceringskartan (1812-1820). För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiske- och vattenvård i Kabusaån med tillflöden behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopkartering under våre

Maps of Lomma town from 1815 (Skånska

Den skånska rekognosceringskartan 1812, 1815-1820 : ett

  1. På den skånska rekognosceringskartan från 1815 ser man att större delen av området då låg ute i havet (figur 1). Kustlinjen gick vid denna tid ungefär där den östra naturreservatsgränsen för Trekantsdammen idag ligger. Södra Västkustvägen fanns redan då, med ungefär samma sträckning
  2. Utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan ca 1815. Den röda stjärnan markerar den ungefärliga platsen för planområdet fastigheten Köpingebro 14:308 (Kamerala)
  3. Skånska rekognosceringskartan 1815 I kartbeskrivningen står: Hellesta Socken är backig och skogbeväxt. Varför finns det så många vresbokar kring Torna Hällestad och inte i Skrylleskogen? All of the small woodland is, from a biological point of view so interesting, that it should b
  4. gehus hittar du på kartbladet VIIÖ 208
  5. nen i Lomma kommun) visar att det då fanns två tegelbruk på området
  6. Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now! Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu! This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs. SKÅNE 36

Skånska rekognosceringskartan

och vattendrag från skånska rekognosceringskartan lagts ovanpå dagens markanvändningskarta. Anlagda våtmarker, tvåstegsdiken och dagvattendammar i Helsingborgs stad 7 Helsingborgs yta ligger inom två avrinningområden - Råån i söder och Hasslarpsån, som är ett biflöd Figur 5. Öppna flygsanddyner dominerade i Södra Äspet långt in på 1800-talet (Skånska rekognosceringskartan 1812-1820) innan skyddsplantering av tall tog fart i den andra halvan av 1800-talet. 10 . Figur 6-7. Rörliga (vita) sanddyner (överst) och sandtallskog - naturtyper i Södra Äspet: Tallskogen är areellt set

Kulturmiljöprogram Länsstyrelsen Skån

  1. Den skånska rekognosceringskartan (1812-20) visar ett småkuperat slättlandskap. Byn låg då fortfarande väl samlad, med Ingelsta gård i söder och själva byn i norr. Enligt Skånska rekognoseringskartan från 1812-20 fanns det inga alléer i Östra Ingelstad. De första alléerna dyker upp på Generalstabens topografiska karta från 1860-65
  2. Figur 2. Ungefärlig placering av planområdet på karta från 1810-1812 (Skånska rekognosceringskartan, källa Riksarkivet). Naturvärdesinventering Syfte med en naturvärdesinventering Syftet med en NVI är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är a
  3. Utsnitt från Skånska Rekognosceringskartan 1812 - 1820 och Buhrmans karta 1684 (infälld). Figur 3. Utsnitt från Generalstabskartan 1864. Börringesjön Miljömässiga, tekniska och juridiska förutsättningar för förändring av utloppet 9 Ekologgruppen i Landskrona A
  4. Fornlämningar, utgrävningar och föremålsfynd Bästa inblick i Skånes förindustriella landskap ger Skånska rekognosceringskartan från början på 1800-talet
  5. nesregistret, FMIS . Ad
  6. Enligt Skånska rekognosceringskartan från 1812-20 låg bebyggelsen i Ramsåsa norr om vägen som gick i östvästlig riktning. Vägen som gick åt norr anslöt sig till bygatan mitt i byn där kyrkan var belägen. Hundra år senare då häradskartan upprättades hade bebyggelsen samma utbred-ning, kring kyrkan och vägkorset och längs me

Uppåkraområdet med Trelleborgskusten (gråsvart heldragen linje). Skånska rekognosceringskartan från 1812. Den Skånska rekognosceringskartan från åren1812-1820 visar ett trädlöst landskap. De i den östra delen av reservatet liggande dammarna är markerade på kartan. Den östligaste dammen (som i dagsläget ligger söder om väg11) var betydligt större. På flygbild från år1947 så var området fortfarande i princip trädlöst. Enar ha Skånska rekognosceringskartan 1812-1820. Ringen visar platsen för Elnas avrättning. Utsikt från Galgebacken Foto: Bertil Wilhelmsson. 48 Byahornet 2-2012 Skånsk historia - folkminnen - skrönor Skånsk historia - folkminnen - skrönor 2-2012 Byahornet 49 motsatsen. Jag satt väl långt borta från henne för att kunna noggrant observer

Skåne kartor - leinys

  1. Rekognosceringskartan från 1812-1820 nu för första gången är tillgänglig för alla på nätet. Den Skånska Rekognosceringskartan är väldigt intressant ur ett vattenperspektiv då den är från tiden före den storskaliga utdikningen av landskapet. Kartan visar således det skånska vattenlandskapet såsom det så
  2. Figur 2. Området kring Bara och Värby i skånska rekognosceringskartan från 1810-talet. FÖRHISTORIA Området kring Bara (se figur 1 och 2) är rikt på fasta, synliga fornlämningar. Fornlämningsregistret innehåller 68 objekt vilka ligger utspridda i själva villasamhället samt söder och öster där om
  3. Utsnitt ur Skånska rekognosceringskartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:20 000. 372000 6144000 0 500 m Utredningsområde Arkeologiskt objekt Kämpinge mosse. Utvidgat skolområde vid Ängdalaskolan i Höllviken 9 Resultat Sammanlagt togs 23 sökschakt (se tabell nedan) upp med den total
Kulturmiljö | Länsstyrelsen Skåne

BOK, Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820, Lantmäteriet

  1. Skånska rekognosceringskartan år 1815. Blå linje markerar dagens Påarp. Ortsnamnet Namnet Påarp är ett vanligt skånskt ortsnamn. Ändelsen -arp härleds från ordet torp, som syftar på ett nybygge eller en utflyttargård. Förleden i namnet förmodas syfta på en genitivform av mans-namnet Pa(i) som i sin tur kan kommer från ordet.
  2. Skånes-Fager-hult 97 Färdväg Övrig ku l-tur-historisk lämning Gammal vägsträckning, ca 630 m l (NNÖ -SSV), ca 1 -3 m br. Ställvis med stenlagd kant. Skånes-Fager-hult 260 Bytomt/ gårds-tomt Fast forn-lämning Bytomt, ca 130x50 m (Ö -V), bestående av 2 tomter enligt enskiftes-kartan samt laga skifteskartan. Tomterna är ida
  3. Skånska Rekognosceringskartan är den första kartan som gjordes av Fältmätningsbrigaden och som täcker ett. Kartor och geografisk information. Vi har kartdatabaser för som är både småskaliga och storskaliga. Kartorna omfattar bland annat primärkarta, översiktskarta med adresser och ortofoton
  4. Enligt både Skånska rekognosceringskartan från 1812 och den topografiska kartan från 1967 ligger Gröndal där nära Tolånga sockengräns, och kanske fanns torpet Gröndalshus i Tolånga socken. Detta bekräftas av Tolånga församlingsbok AIIa:1 (1896-1907) som upptar Gröndalshus inom Hörr på sidan 440

Historiska kartor (2) - DIS Webbsho

Skånska rekognosceringskartan. På äldre skifteskartor kallas anslutande markområden för Kedda rör och Bonåkrar. I Landeboken omtalas även en Bonhög i Onslunda socken. De eventuella gravarna (högar?) kallas idag för Bong hög och Kedda rör. Knappt 300 meter väster om bytomten finns fragmentariska lämninga Rapport 2017:34. Arkeologisk utredning 2016. Skåne, Lunds kommun, Lunds stad, fastighet Östra Torn 29:24. Författare: Magnus Andersson. Lunds kommun planerar anlägga en kunskapspark inom fastigheten Östra Torn 29:24 nordost om Lund. På Skånska rekognosceringskartan kallas området för Puggängarne, vilket kan indikera att det kan ha funnits en våtmark, möjligen en liten fornsjö som. Skånska rekognosceringskartan i Riksarkivets digitala läsesal; Alla avsnitt. PODDTIPS: Familjehemligheten är tillbaka. 1:20 min-mån 26 apr kl 06.01 DiVA porta

Generalstabskartan är en informell beteckning för det offentliga topografiska kartverk över Sverige som gavs ut från 1859 till 1979. Från 1859 till 1873 benämnt Topografiska Corpsens karta öfver Sverige och därefter Generalstabens karta över Sverige. Verket består av två delar: Södra delen: 110 kartblad i skala 1:100 000 söderifrån upp till drygt 61⁰30 N. Norra delen: 84. Skånska rekognosceringskartan från 1815. Kulturlandskapet och vägnätet Karaktäristiskt för området är uppdel-ningen i två landskapsavsnitt. Den väs-tra halvan med Bårslövs kyrkby, Görarp och Bårslövs villasamhälle, som har vuxit upp mellan kyrkbyn och Görarp samt den östra långsmala halvan med utspridda gårdar

Linne3 - skaneresan

Skånska rekognosceringskartan 1812-20 (dagens Bårslöv markerat med blå linje). Bårslövs kyrka, april 2005. Utdrag ur Daniel Björkegrens lantmäterikarta från 1763 (dagens Bårslöv markerat med blå linje). Bårslövs kyrka efter ny- och ombyggnad 1858. Under 1700-talet var Bårslöv en av de största by-arna kring Helsingborg Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Megalitvägens lekplats i Fjälkinge Ylva Wickber

Digitala historiska kartor till din hjälp! DI

Källor och litteratur. Den ursprungliga texten om Torstävas utvecklingen skrevs på 1990-talet, därav avsaknaden av nyare källor. Otryckta källor Lantmäteriet, Karlskrona: Ramdala akt 5: Ramdala socken. Gängletorps och Torstafva byar. Storskifte å inägor 1759. Ramdala akt 76: Ramdala socken. Gängletorps by. Enskifte 1823 Skånsk Rekognosceringskartan fann jag i den tredje avdelningen följande uppgi! er om (Västra) Sön-narslövs socken, i vilken Dragarehus ligger: Søndersløf Sogen. Leibønnder = arrendebönder Knud Kieldtzønn i Søndersleff Hanns Bendtzønn Tyge Hannsønn Niels Pedersønn Eschild Nidsønn Oluff Schredder Annders Schredder Mogenns Schegg

Poul Erik LindelofKlippan – Rönneådalen – Skånes NordvästpassageKristians fattiga start i en halländsk ryggåsstuga 21Vikingatida offergrop i Viby
  • Ålandsbanken courtage.
  • SkiStar medlem.
  • Designa egna ringar.
  • Trade Republic Handy verloren.
  • Camping Rättvik Classic Car Week.
  • Crypto Nano.
  • Basic Attention Token CoinGecko.
  • Uppköpare av guld och silver.
  • Auto immuunziekte overwinnen.
  • Did spam exist before email became popular.
  • Revolut akcie dividendy.
  • Kopparberg Shopping.
  • Blockchain is to Bitcoin as the internet is to.
  • Slag mot tinningen symptom.
  • Bitcoin chartanalyse Programm.
  • SEB bankgiro clearingnummer.
  • Skolmaten Tornhagsskolan.
  • Biostar tb250 btc reset bios.
  • Dringend werk Gezocht.
  • Pi Network number.
  • What happens after Royal Navy basic training.
  • 5 to 32 decoder Verilog code.
  • Download J miner app.
  • Leverantörsskulder bokföring.
  • Wat is Aelf crypto.
  • ING Scanner problemen.
  • Register for junk mail.
  • Vad är heder.
  • Har ingen adress att skriva mig på.
  • Pfizer Di.
  • Ethos Mystery Cookies strain.
  • Wirecard Bank AG банкрот.
  • Hotell Gotland.
  • Polkadot Ledger.
  • Raspberry Pi 4 graphics.
  • Etoro vs Reddit.
  • Best slim wallet.
  • Was macht ein Plattformentwickler.
  • Volvo utdelning.
  • Trade Alert.
  • Upplopp Göteborg.